Arm och Armbåge

Armbåge | Arm Behandling
Här kan du  läsa mera om behandlingsmetoder för dessa problem som ger direkt smärtavlastning och stabilitet i armen vid all aktivitet. Dessutom kan du träna och röra dig samtidigt vilket gör att din rehabilitering går mycket fortare med, Se Kinesiotejp nedan!. Skador Index Klicka här

Armbåge | Arm Anatomi
Armens skelett består av överarmsbenet och dess övre ledhuvud  bildar led med skulderbladet, medans det nedre ledhuvudet bildar armbågsleden tillsammans med underarmsbenen, strålbenet  och armbågsbenet.

Armens muskler : Skuldergördeln och överarmsbenet är förbundna med kroppen med flera olika muskler. De viktigaste är stora och lilla bröstmuskeln, breda ryggmuskeln  samt axelns deltamuskel (kuffen) som ligger omkring skulderleden och fäster vid överarmsbenet. De bidrar allesammans till att stadga skulderpartiet. Skulergördelns muskulatur tillåter rörelser i skulderleden kring tre mot varandra vinkelräta axlar: rörelse av överarmen framåt och bakåt, rörelse av överarmen ut från och in mot kroppen samt rotation kring överarmens längdaxel.
Armen böjs i armbågsleden av den tvåhövdade armmuskeln. Det ena finns på själva skulderbladet vilket det även härifrån passerar en lång sena genom skulderleden.

Sträckmuskeln är belägen på överarmens baksida har tre ursprungsfästen. Underarmens muskler indelas i två huvudgrupper : böjmusklerna till handled och fingrar belägna på underarmen insida och motsvarande sträckmuskler på underarmens utsida. Var och en av dessa grupper indelas i sin tur i en grupp av ytliga respektive djupa muskler. Dessutom finns muskler som motverkar vid rotation av underarmen och handen.
De flesta av handens och fingerledernas rörelser utförs av underarmsmusklerna.
Underarmens muskler är förankrade med långa senor som passerar under ligament på handledens fram- och baksida samt har sina ändfästen på handlovsben, mellanhandsben och fingerben.

Armbåge
Armbågsbenet är försett med ett benutskott som griper in i en fördjupning på överarmsbenets baksida och bildar en ”gångjärnsled” d.v.s. armbågsleden.
Armbågsleden bildar även underarmens ledrörelser tillsammans med strålbenet och armbågsbenet. Handen kan vridas 180 grader i vridlederna mellan armbågsbenet och strålbenet. När handflatan vänds upp/framåt utförs en supinerad hand motsvarande när handflatan vänds ner/bakåt utförs en pronerad hand. Dessa rotationsrörelser sker genom att strålbenet förs in och över armbågsbenet.

Många viktiga muskler fäster omkring armbågsleden för att kunna utföra armarnas rotationsrörelser och vid sjukliga förändringar likt svåra inflammationer, artroser (ledförslitningar) eller skador så hämmas eller försvåras dessa armrörelser och kan i sämsta fall avta helt om dessa inte omsorgsfullt behandlas rätt i tid vilket resulterar i senare kroniska handikapp.
Armens sjukdomar utgörs oftast i muskler, nerver och senhinnor (senskidor som omger senorna i kroppen).

Tennisarmbåge vid strålbenet är en inflammation i utvändiga armbågssenskidan motsvarande

Golfarmbåge vid armbågsbenet invändiga senskida p.g.a. långvarig krampaktig anspänning och därav överbelastning.

Musarm är ett samlingsnamn för värk och stelhet i Arm: nacke, axlar, rygg, handled och fingrar. Besvären beror bland annat på låsta monotona arbetsställningar då musklerna ansträngs ensidigt under en lång period.