Muskler och Senor

Här kan du läsa allmänt om rekomenderad Behandling, Muskler, Senor och dess Anatomi samt vanliga Skador nedan.  Muskel Behandling & Sen Behandling

Dessa behandlingsmetoder  ger direkt smärtavlastning och stabilitet i Muskeln eller Senan vid all aktivitet. Dessutom kan du träna och röra dig samtidigt vilket gör att din rehabilitering går mycket fortare med, Se Kinesiotejp nedan!.
Kinesiotejp

Muskler Anatomi
  Vanliga muskler/ muskelvävnader är:

Nerv-/ muskel-trådar, Muskelkapslar (Musculus fascia), Främre överarm (Biceps), Bakre överarm (Triceps), Överarms yttre sidomuskel (Brachialis), Skulderbladshöjaren (Levator scapula), Sidoböjarmuskeln (Scalenus), Huvudvridarmuskeln (Sternocleidomastoideus), Kappmuskeln (Trapezius), Axelkuffen (Deltoideus), Raka ryggmuskeln (Erector spinae), Breda ryggmuskeln (Latissimus dorsi), Ljumskmusklerna (Psoas), Sätesmusklerna (Gluteus minimus/medius/maximus), Inre sätesmuskeln (Piriformis) FrämreKinesiotejp lårmuskeln (Quadriceps), Bakre lårmusklerna (Hamstrings: Biceps femoris, Semiconductus, Semimembranosus), Främre skenbensmuskeln (Tibialis anterior), Yttre vadmuskeln (Gastrocnemius), Inre vadmuskeln (Soleus).

KinesiotejpMusklerna fäster på något skelettben eller på någon sena på olika ställen i kroppen beroende på vilken funktion muskeln skall utföra under vardaglig aktivitet.

Var muskelcell ligger mellan vardera muskelcell och ett liknande finns mellan muskeltrådarna.
Detta plasmamembran består av mycket fina bindvävstrådar som förankrar muskelceller vid bindväven mellan muskelfibrerna och överför muskelns dragkraft till senorna.
Plasman är rik på reservnäring till muskeln som behövs vid direkta tyngre ansträngningar.
Vanligtvis inhämtas näring eller ersätts direkt från blodet via de tillverkande eller medverkande kroppsenzymerna vilka finns utspridda i kroppens organism-/-organ och -vävnader.

Musklerna sammandrar sig, eller slappnar av p.g.a. utan sammandragning, för att skapa den funktion som vi vardagligt behöver för våra kroppsliga rörelser och ställningar.
De mindre muskeltrådarna är de som aktiverar eller deaktiverar sammandragningen/ avslappningen, inifrån, först utåt och sedan inåt, så att en sammandragning/ avslappning sker i hela muskeln.


Musklerna avlöser varandra med att verka antingen som spännarmuskler eller avspänningsmuskler, sträckarmuskler eller böjarmuskler samt den grupp som även har funktionen som stabilisatorer.
Musklernas rörelsefunktioner bidrar även till kroppens interna transporter, med hjälp av transporterande kroppsvävnadsceller och tillverkande enzymer, i vår organism:
Muskler gör att luft förs in och ut i lungorna, blod pumpas genom ådrorna samt skapa rörelser för att föda ska passera genom tarmarna och även för att skapa tarmarnas rörelser.


De flesta muskler omges av större eller mindre muskelkapslar (*M. fascior ) vilka består av bindvävsskidor som

skyddar, nervimpuls-/ näringstransporterar, samt håller samman de olika stora muskeltrådarna inneslutna i muskelkapslarna och för att nervimpuls-kommunisera med muskel-/ och sen-/ -vävnaderna för att de ska kunna skapa muskel-/ -sammandragande/ -avkopplande funktioner och att minska friktioner mellan vävnader.

Musklerna skapar inte funktioner ensamt utan har hjälp även från senor som övertar den tyngsta belastningen när belastningen på musklerna blir för stark.

Senor Anatomi
Senor består av oelastisk bindväv som sammanbinder muskler med skelettben och som har mycket större dragkraft och dragstyrka än muskelkapslar och de inneslutna muskeltrådarna.

Vanliga kroppsensvävnader är:
Hälsena, It-bandet (Illiotibial/ Tensor Fascia lata), Yttre senfascia, undre häldyna, Ledligament (ex.korsband, knäligament, axelledsligament, fot-/hand-ledsligament) samt skelettbenens benhinnor.

De består huvudsakligen av sega fibetrådar och ett fåtal celler.
Senor överför musklernas dragningar till de berörda kroppsdelarna via trådar som är invävda i olika tunna eller tjocka benhinnor fästa omkring på kroppens skelettben.


Senskidor är rörformiga bindvävsbildningar som omger vissa senor, speciellt finger-/ hand-/ tå-/ fot-/ -leder, och de fäster vid skelettbenen, för att hålla senor på plats och hindrar nötningsfriktion med omkringliggande vävnader.

Sensoriska och motoriska nervtrådar (nervus) fungerar med impulserande kommunikation till hela kroppens organisms funktioner.
Muskelsjukdomar är huvudsakligen naturligt ovanligt och de som finns är oftast biologiskt rakt nedärvda.


Vatten-/Blod-/ Lymf-/ -cirkulationsrubbningar påverkar kroppens vävnader och organ.
 
Skador
Muskelskador exempelvis fraktur/ bristning i lårkakan (*m. fascia) p.g.a. yttre våld/ olycksfall kan ge muskelbristningar/ muskelsträckningar och eventuella skador på muskelns muskelsträckare inre muskelcellerna eller muskeltrådar.
Skador ger oftast är smärta, svullnad, funktionsnedsättning och missfärgning av huden vilket påvisar inre blödning eller kroppsvätskeutgjutningar (ödem).


Skadas nervtrådar så skadas även den impulskommunikation som är nödvändig till de organ eller vävnader som finns i dess lokala närhet, vilket påverkar organen eller vävnaderna negativt. Muskelfibrer som inte får nervimpulser tillbakabildas och dör utan att ersättas.
Olycksfall eller våldsskada kan avsluta nervtrådar på detta sätt och avsluta den nödvändiga livsuppehållande nervimpulskommunikationen med omkringliggande organ eller vävnader.

Muskler behöver hållas i rörelse eller aktivitet för att inte förtvina/ skrumpna av inaktivitet vilket snabbt sker när det inte ställs krav på musklerna. Omvänt så behåller musklerna fullgod styrka eller utökar sin uthållighet, när krav om sammandragningar fortsätter i samband med kontinuerlig aktivitet och rörelse för kroppssystemet

Senskador sker vanligen hos yngre genom extrem muskelsammandragning eller av yttre extremt påverkat våld vilket kan ge  senfraktur (delvis senbristning) eller hel  senbristning/avslitning.

Hos äldre sker en naturlig försvagning i senorna och ökar risken att lättare skada senorna, vilket ökar risk för exempelvis   vrickningar/ stukningar, lårbensbrott eller dålig höft. Symtom vid akut senskada eller hel senavslitning/delvis senbristning/senfraktur av sena är smärta, svullnad, funktionsnedsättning och missfärgning av huden vilket påvisar inre blödning. Avbrusten sena opereras tillbaka och nytt kollagen bildas senare.

Senskideinflammation eller slemsäcksinflammation (bursit) som inte är angripen av yttre angrepp från mikroorganismer, parasiter eller mask,   utan oftast efter lång tids avkylning, är mycket vanlig och finns i samband med spec. ledgångsreumatism och även som efterföljd av plötslig, kraftig kroppsansträngning, ex. direkt långdistanslöpning utan föregående träning. Fotledsinflammation och knäledsbursit är vanligt påverkade områden vid senskidsinflammation eller slemsäcksbursit.
Behandlas med stabiliserande förband (Kinesiologi-tejpning) eller kortikosteroider i senskida eller slemsäck för att öka närmaste naturliga antiinflammatorisk ledvätska.

Besvär
Ödem, vätskeansamlingar kan förekomma p.g.a. dålig cirkulation eller vid inflammationsprocesser och kan klia.
Överspända/ Understimulerade muskler blir spänningsfyllda eller försvagade så att vanligKinesiotejp aktivitet eller rörelser försvåras.

Ischiassmärtor är en vanlig komplikation p.g.a. bl.a. överspänd muskulatur, efter olycksfall p.g.a. att musklerna klarar inte avslappningsprocessen av olika anledningar.
  
Skador: se även faktaavsnitt:

Andning Lungorna, Benhinna/ Inflammation, och tarmarna, komplettering om yttre angrepp.