Nacke och huvud

Här kan du läsa allmänt om rekomenderad Behandling, Huvudet, Nacken och dess Anatomi samt vanliga Skador nedan.

Dessa behandlingsmetoder  ger direkt smärtavlastning och stabilitet i Nacken eller Huvudet vid all aktivitet. Dessutom kan du träna och röra dig samtidigt vilket gör att din rehabilitering går mycket fortare med, Se Kinesiotejp nedan!.

Nacke och Huvud Anatomi
Kraniet är huvudets skelett. Det omfattar hjärnskålen och ansiktsskelettet.
Kraniet bärs upp med hjälp av halskotor och de känns igen på att de har en öppning vid basen av tvärutskotten på båda sidor. Genom de hålen passerar en av de stora och mindre blodkärl till hjärnan på väg upp till och innanför kraniet.

Huvudets skelett hålls ihop av omkringliggande muskulatur både framtill och baktill.

Det finns två huvudtyper av muskulatur: medveten och omedveten. Den medvetna muskulaturen styrs med viljan och den kallas också för skelettmuskulaturen därför att den nästan helt fäster vid och rör skelettets ben. Den omedvetna muskulaturen finns i övervägande del i de inre organens väggar (luftrör, matspjälkningskanaler, urinvägar, blodkärl, hjärta etc.) och den arbetar oberoende av viljan och kallas för den glatta muskulaturen och är inte tvärstrimmig men med undantag för hjärtats konstruktion.

Några av de främre muskulaturerna:
Pannmusklerna (occipitofrontalis), Huvudvridarmuskeln (sternocleidomastoideus), Skulderbladshöjaren (levator scapulae), Sidoböjarmusklerna (scalenus anterior och superior och medius), Övre Kappmuskeln, Mellersta, Nedre Kappmuskeln (trapezius), Nyckelbensmuskeln (subclavius).

Några av de bakre muskulaturerna:
Bakhuvudmusklerna (occipitofrontalis), Huvudvridarmuskeln (sternocleidomastoideus), Skulderbladshöjaren (levator scapulae), Kappmuskeln (trapezius), Sidoböjarmusklerna (supra- och infra- spinatus), Den stora rutmuskeln (romboideus major) och Raka ryggmuskeln (erector spinae).

Dessa muskler samverkar på både främre och bakre sidor om huvud och nacke för att underlätta dagliga rörelser vi behöver åstadkomma.

Skador:
Muskel- och Senvävnader, Skuldra skulderleder, Arm och armbåge, Rygg, Andning Lungorna, Benhinna/ Inflammation och Tarmarna, komplettering om funktioner och yttre angrepp, bl.a om inflammationsprocessen.

Musarm (oklart störande inre orsak/föremål) är ett samlingsnamn för värk och stelhet i arm, nacke, axlar, rygg, handled och fingrar. Besvären beror bland annat på låsta monotona arbetsställningar då musklerna ansträngs ensidigt under en lång period.
Frusen skuldra (kapsulit) inflammation i skulderkapseln uppkommer vilket inskränker skulderledens rörlighet p.g.a. svullnad, stelhet, smärta och är en senare tids komplikationsbesvär då tidigare besvär/orsak inte behandlats rätt och omsorgsfullt.
Nackspärr (Torticollis) kramp/ smärta i nackmusklerna är en senare tids komplikationsbesvär då tidigare besvär/orsaker inte behandlats rätt och omsorgsfullt.

Akut Pisksnärtskada (Whiplash), en typ av olycksfallsskada där huvudet plötsligt kastas framåt el. bakåt vid ex. bilolyckor vilket ger skador på halsryggradens nervrötter, skelett, muskler. Behandlas med fördel när skadan är ny där mjukdelar är förändringsbara direkt eller snarast efter en olycksskada. Vissa fall kan förbli kroniska p.g.a. svårare skelettskador.

Besvär och orsak kan även vara av kronisk karaktär p.g.a. sjukdom eller skada som inte eller är svår att förändra.
Tidigare benbrott/ frakturer kan ge senare tids besvär av kronisk art p.g.a. dåvarande svåra skador vid skadetillfället.