Rygg

Rygg Behandling
Här kan du  läsa mera om behandlingsmetoder för dessa problem som ger direkt smärtavlastning och stabilitet i ryggen vid all aktivitet. Dessutom kan du träna och röra dig samtidigt vilket gör att din rehabilitering går mycket fortare med, Se Kinesiotejp nedan!.

Rygg Anatomi
Indelas i två symmetriska kroppshalvor av ryggraden, vänster och högra sidan, vars kotor är utgångspunkter för ett stort antal muskler i flera lager.

Ryggraden är en benpelare som består av 33 benkotor vilken omsluter och skyddar ryggmärgen samt skyddar nerver och blodkärl, bär upp huvud, överkropp och ger kroppen stadga med balansviktfördelning ner till bäckengördel och benen.

Den indelas i 4 kategorier:
halsryggrad, bröstryggrad, ländryggrad och  bäckendel.

Mellan kotorna finns kotdiskskivor av brosk vilka omsluter kotkroppen på över- och undersida. De har funktionen att dämpa/ utjämna/ balansera tryck från övre ryggrad samt från daglig aktivitet. Ryggraden är också fäste för flera av kroppens muskler.

De ytliga ryggmusklerna fäster vid skulderbladet och överarmen och deras trådar löper därför övervägande horisontellt.
Störst är den platta, trekantiga kappmuskeln som utgår från nackbenet till halskotorna samt från bröstkotornas taggutskott och fäster vid skulderbladet och nyckelbenet. Längre ned finns den breda ryggmuskeln vilken har ett brett utsprång från de nedre bröstkotorna till höftbenet. Den fäster vid överarmen.

Under desa muskler finns flera mindre muskler som bildar ettt andra och tredje lager, bl.a. de rutformiga musklerna med fäste i skulderbladet.

De två sågtandade ryggmusklerna fäster vid revbenen och fungerar som andningsmuskler utöver diafragman.
De djupare muskler som upprätthåller ryggradens normala form och böjer ryggen bakåt och roterar ryggraden, ligger på ömse sidor om kotornas taggutskott hela vägen från nackben till korsben.
ytterst finns de långa ryggsträckarna (musculus: longissimus, iliocostalis, spinalis) och innerst de kortare ryggmusklerna som förbinder kotorna innebördes över kortare områden.


Diskbråck indelas i två kategorier:

• Ofullständigt diskbråck där diskfibrerna endast har tänjts ut så att innanmätet inte trycks ut är vanligast i mittpunktszoner där ett senband motverkar bristning.
• Fullständigt diskbråck där diskfibrerna har brustit så att innanmätet trycks ut är vanligast i sidopunktszoner där ett senband inte motverkar bristning lika effektiv p.g.a. svagare konstruktion.

Ett lågt diskbråck med ett allvarligt tillstånd p.g.a. bråckets tryck mot nervrötter så att smärtor utmed båda benen, förlamningar och känselrubbningar/ känselbortfall . Omgående ev. operativ behandling om besvären inte försvinner med sedvanlig behandling rekommenderas för att inte förvärra tillståndet och senare komplikationer.

Ischias: Smärta i ischiasnervens utbredningsområde, smärta eller värk som strålar från ryggen ner utmed ett eller två bens baksida och orsakas ibland av diskbråck.

Kotglidningar är när en kotkropp glider framåt i förhållande till den underliggande kotan och passerar kotutskotten vilket kan ge smärtor och andra symtom p.g.a. att närliggande nervrötter/ blodkärl utsätts för ett överbelastande tryck tills kotan som glidit rättats till utan fler missöden med nervrötter eller blodkärl.

Skolios: (krumrygg/ snedrygg/ puckelrygg) är en sjuklig krökning av ryggraden p.g.a. en medfödd defekt eller senare utvecklad under uppväxttiden.

Stödkorsett, gipsbandage eller operation är de vedertagna behandlingarna mot denna defekt under uppväxtåren då ryggen ännu är mjuk och formbar.

Andra orsaker till snedrygg är olika benlängder, muskelförsvagning, ensidiga muskelsammandragningar som fungerar som skydd mot ischiassmärtor.

Inflammation p.g.a. av slitage i ryggradens leder är en vanlig åkomma.
Kotdiskskivorna förtunnas och benvävnad avlagras på kotkropparnas kanter i ökad utsträckning vilket leder till senare ledförslitning.

Plötsliga uppkomna ryggsmärtor vid rörelse kan uppstå för att avta efter några veckor då över- eller felbelastningen dämpas.

På grund av ryggradens utsträckning med de många ledbanden och kotornas oregelbundnautformning kan olika frakturer och andra skador uppstå, oftast p.g.a.Kinesiotejp överbelastning eller felbelastningar av de muskler och ligament som fäster på ryggraden.

En allvarligare och vanligare skada är kompressionsfraktur av en kotkropp i övergången mellan bröst- och ländryggrad.

Frakturen uppkommer vid samtidig framåtböjning och sammantryckning av ryggraden och kan kompliceras med kotförskjutning så att nervrötter eller ryggmärg skadas. Smärta, svullnad är vanliga symtom utan nervskada.

Ryggskott är inte någon sjukdom utan är plötsligt/ häftigt uppträdande smärtor i ländrygg, och liknar motsvarande akut nackspärr, vilka låser reflexivt normala kroppsrörelser. Detta tillstånd skall inte ignoreras utan att underliggande orsak utretts ordenligt för att undvika vidare allvarligare komplikationer.

Skador som ben- eller kotfrakturer/ -brott, nervskada, tidigare skador etc kan också vara en trolig orsak till ryggskott/ nackspärrsmärtorna.

Kroniskt ryggskott ”dålig rygg” ger långvarigt smärt –och värktillstånd i samma region som akut ryggskott d.v.s. ländrygg.

Vanligare orsak är avkylning p.g.a. kallt drag och sned- eller felbelastning och är att undvika både före och efter ryggskott.Kinesiotejp

Diskdegeneration är en försvagning av en kotdiskskiva i ryggraden vilket föreligger till ett diskbråck och eventuell ischiassmärta som följd.